Skräppan

Gud bevare mig väl!

Har precis blivit lite busringd till, 

Något som är mycket tacksamt för busringaren men lite mindre tacksamt för Skräppan, då hon blir ett psycho på två röda.

Vet inte ens om jag blev busringd till, men kastade på luren i örat på han iallafall ifall att liksom. 

Man kan aldrig noga vara för säker!

I alla fall fortsatte det att ringa, 

Igen o igen o igen o . . . Ja ni fattar principen. 

Å jag nojjade upp mig ensam hemma som jag var, för att jag är ju helt säker på att det är nån yxmördare som har chipat min telefon och ringde för att kolla vart själv yxkalasandet skall äga rum.

Jag kollade ut genom fönstrena o kände att dörren är låst 14 ggr och sen en femtonde ifall jag skulle ha råkat låst upp dörren nån av dom andra gångerna. 

Sen krypte busringningsbanditen äntligen (låter som att det var en terror på 3 år ungefär, men det hände på kanske 13 min) till korset. 

Och då var det en av mina roligaste kamrater som satt o lekte krig i Afghanistan just nu som hade långtråkan!

Passande nog stod jag precis och slängde ihop en befängt god cheesecake som hans flickvän bjöd på förra året någon gång!

En cheesecake med vit choklad och blåbär! Ja tack!

"-Jahajaminsann! Det låter inge vidare värst lchf-igt!"

Tänker ni nu!

Och rätt o riktigt! Inte det minsta!

Men en gång råkade jag baka två gånger till mina kära helgkollegor på jobbet.

Något som jag gärna skulle ha gjort ogjort om jag kunde!

För sen den dagen så har det tjatas och det har bönats och det har betts om ytterligare bakverk!

Så nu när jag har haft lite semester och vilat upp mig från tjatet så tänkte jag att jag faktiskt kunde bjuda till lite!

Så på lördag får jag väl sätta mig i pantrummet på lunchen för att slippa se alla smaska i sig Linns goda cheesecake!

Om nån undrar varför det är 7kg passpartout runt fotot så är det för att jag egentligen har jättebråttom o inte alls tid till att redigera bilder.
Skulle fanimej ha gått hemifrån för 14 min sen!