Skräppan

Vaknade imorse av att det ryckte i mina gamla 

Scout-knopar-fingrar och jag var supersugen på grillad korv med pinnbröd. 

När man kikade ut genom fönstret var det grått av rök från Salabranden, 

Då släppte knop- och korvbegäret och jag fick lite dåligt samvete istället. 

Karro lugnade mig igår med att Hans Majestät Konungen var på väg för att besöka branden, 

Och kommer han, då är det nog släckt innan vi vet ordet av. 

Men skämt o sido, så ryser jag över dessa stackars människor som får lämna hem och eventuellt djur.

Och jag kan inte sluta tänka på den stackars skogsarbetaren som råkade starta skiten, vilken jävulusisk ångest han måste ha just nu!

Sen tänker jag lite på när jag skulle trolla för Calle för några hundra år sen, 

Och skulle göra som när man var liten och tömde en tepåse, tände på den, o sakta, sakta dalade den upp mot skyn. 

Min tepåse dalade inte upp mot skyn, 

den blixtantände och började brinna i min arm.

Calle vart noll imponerad. 

Noll.