Vart? På min toalett, den som har jävligt sänkt golv, plus att jag har byggt en fälla för eventuella objudna toalettlånare.
När? I tisdags natt, efter ett valborgsfirande.
Hur? I mitt allra onyktraste tillstånd. Såklart.
Jag kom alltså hem sent på natten, rejält salongsberusad, och skulle gå på toaletten. Fastnar såklart med foten i min egenkomponerade snubbeltråd, faller framåt så jag vrickar foten utan någon som helst barmhärtighet.
Självklart nöjer jag mig inte där, hör att det knakar till i foten, likt ljudet från en nyskjuten champagne-kork. Faller in i toalettstolen, och hat-trickar och ramlar in i badkaret oxå. Ska man göra nåt ska man fan göra det ordentligt ju!
Smärtan var, trots alkoholens dämpande effekt, det absolut värsta jag nånsin har upplevt i mitt vardagsklumpiga liv.
Dagen efter vaknar jag upp med en fot lika stor som en fotboll,och kroppen har till största del börjat skifta i en blå nyans. Kunde fan inte ens få på en strumpa på foten. Trots detta så skulle jag ju ut och grilla med la familia.
Hoppar runt på ett ben hela dagen, sen hittade jag såklart en konstig hatt som jag var tvungen att testa. Något som hunden Lewis tyckte var fruktansvärt roligt! Så i full galopp kommer han stormande mot mig, och fäller mig såklart på den onda foten. Och då hörs champagnekorken igen!
Efter det så mådde jag som en prins i en brödbod igen! Foten hade väl halkat ur led på natten, och sånt är ju ingen match för Ledknäckar-Lewis. Slutet gott, allting gott ju! Idag ska jag försöka leta fram nya kabelkrokar till sladden. Känns som tiden för det är inne!
Egenkomponerade mordvapnet!
Två sammanbitna grillamatskäkare
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar